Press

2014

6 augusti | Mikael van Reis, GP
Stirrar man riktigt länge på ett ord så blir det märkligt. Det får materia och volym och betydelsen börjar driva i olika riktningar. Till slut uppstår nya lekfulla ordlistor. Pontus Lindh har skrivit en sådan i Appendix (Klorofyll), en tankeväckande och listig bok som inte bara är en finurlig lek med ord utan bär inom sig ett biografiskt skikt som är poeten Lindhs egna och smärtsamma (som i uppslagsordet mjältsjuka). Bra att det skiktet finns med för annars hade hans bok blivit en smula harmlös och för lekfull. Det är den nu inte alls.

Appendix är en bok som är perfekt att resa med, man kan slå upp augustimåne och januarisilvrig och överraskas. De flesta orden finns, medan andra uppfinns, som febertiga. Fotvalvsstor – är det ett kaldeiskt rymdmått? Det blir åtminstone poesi i sak. Gryningsgammal är yngre än nattgammal. Pontus Lindh ser hur språket förmanligats, därför införs ingenkvinnasland. Näsduksträd är ett speciellt substantiv i just Göteborg. Detta är i ordets egentliga mening en mycket uppslagsrik bok och dessutom vacker som bok betraktad. Appendix brukar också vara blindtarm, men detta är ingen onödig kroppsdel.

19 juli | David Stenbeck, SvD
Det är nämligen ett väldigt mänskligt språkträd som växer fram, gren för gren, i vad som mest av allt är en emotionell katalog; händelser ur livet, upplevelser av döden, kärleken, tiden som passerar nästan rakt igenom oss och lämnar oss ensamma inför världsalltets så stora vaghet. Läs hela recensionen

13 juni | Jonas Thente, DN
Efter fem tidigare böcker kommer Pontus Lindh nu med ett märkligt och vackert arbete som han kallar ”Appendix”. Tanken är att det hela skall vara ett appendix till Svenska Akademiens ordlista. Uppslagsorden börjar med abrasionsvittne och slutar med ögonblick. Däremellan skapar Lindh med uppslagsordens hjälp en personligt finstämd värld av nybildningar och omdefinitioner. Här finns adjektiv som mullvadisk, fotvalvsstor, hjortronmyrisk och syrendräktig. Ordet ströcker blir en synonym till felskrivning, eftersom författaren i hastigheten skrivit ströcker i stället för strösocker. En del vanliga ord kommer i ”Appendix” att omtolkas, så att de blir hejdlöst självbiografiska. Som i uppslagsordet otröstlighet vars definition inleds: ”När jag var sju åtta år gammal vaknade jag en natt med insikten att mina föräldrars liv var ändligt”.

Det är en enkel idé, men utförandet är fascinerande och språkspelet stundtals lustfyllt, stundtals djupt melankoliskt. Man vill utbrista: åt var och en ett eget appendix!

6 maj | Björn Kohlström, Jönköpings-Posten
Pontus Lindhs Appendix är en guldgruva för att upptäcka svenskans rikedom, och jag placerar den i bokhyllan tätt intill SAOL, i förhoppningen att den ska befrukta den etablerade utgåvan lika mycket som den själv har inspirerats av den. Läs hela recensionen

29 april | ”Årets ordbok” | Ronnie Sandahl, Aftonbladet
Jag vet att det bara är april ännu, men jag kan utan darr på manschetten påstå redan nu: Detta är med all säkerhet årets mest underhållande ordbok. Ett lästips för både wordfeud-nörden och poesikännaren. Läs hela rekommendationen

24 april | ”Rungande” | Henrik Högström, Kvällsposten
Rungande … smaka på ordet! Och andra av Pontus Lindhs favoritord, som apelkastad. Krångelmakaren Henrik Högström finner förtröstan i vitter språkvårdare.
Läs hela recensionen

19 april | ”En svår balans att hålla” | Eva Ström, Sydsvenskan
Lindhs appendix blir just en personlig ordbok, hans världsbeskrivning. Blandningen av utsvävande subjektivitet och hårt tuktat akademiskt ordboksspråk bidrar inte sällan till en komisk krock mellan känsla och intellekt, som är både roande och talande.
Läs hela recensionen

Annonser